Ettåringar
Alltså, jag tyckte att det var riktigt tufft när Noah var 14-16 månader för han var alltid så ledsen och frustrerad. Nu har vi samma läge med Leo vid 17 månader. Han vill så mycket, kan inte kommunicera exakt vad han vill och han blir så himla arg när vi gör något som inte stämde med vad han ville. Allra värst är det i samband med maten. Han är så kräsen och vill typ abra äta frukt, gröt och macka. Och pasta.
Han vill ha macka, jag tar fram brödet. Då blir han arg för att jag tog fram en skiva bröd och inte lät honom göra det. Sedan vill han helst ta fram "smöret" själv, bre mackan själv och så, det är väl egentligen inga problem men jag har inte alltid möjlighet att stå med honom och låta honom ta den tiden för jag har ett till barn som också vill ha något att äta 😅 Så har vi en ettåring som är så ARG för att det inte gick som han tänkt sig.
Men annars är åldern rolig för de utvecklas så tydligt från bebis till barn. "Pratar" massor och nu har Leo börjat säga orden:
Pappa
Apa
Macka
Katt
Tissie
Nappen
Tack
Nej (!!!!)
Han älskar att sjunga och dansa, och nu när det börjar bli ljusare och mildare så märks det att han verkligen uppskattar att vara ute och utforska. Han gillar även att rita och pyssla, bygga med duplo och leka med "gubbar".
Sedan är han ju en riktig gosboll som gärna vill vara nära och kela, jag kallar honom min lilla koala. En riktig mysis!
