För tre år sedan...

För exakt tre år sedan gick jag runt hemma och var riktigt nervös. Jag skulle äntligen få träffa killen från England som jag hade pratat med så mycket över både msn och telefon. Hela dagen var bara en lång väntan, eftersom tåget inte skulle komma fram förrän vid 19.00. Jag fick också mitt på dagen ett sms från honom som sade att planet var en timme försenat, vilket betydde att han inte skulle komma fram förrän vid 20.00.

När klockan väl var inne, stod jag på perrongen i ett rött linne och svarta capribyxor och nästan darrade. När tåget kom in började tankarna snurra "kommer jag att känna igen honom?" "tänk om han tycker att jag är ful?" "tänk om...tänk om...". Han klev av ganska sent men kramen jag fick var riktigt äkta och hans enda ord var "finally". Allt kändes så bra! Och det har hållt i sig! Ända sedan den dagen har vi varit oskiljaktiga. Visst har alla par upp och nergångar, men vi lyckas alltid rida igenom dem och klara oss, och bli starkare.

Jag älskar dig James! Nu ska vi ut i det vackra vädret och fira vår kärlek :)