Sista januari

Hellu! Här har det varit sjukstuga hela helgen. Noah vi rätt kraftiga biverkningar utav 18-månaders vaccinet som han fick för 1 vecka sedan cirka. I fredags började han kräkas, var kass i magen och under helgen ploppade massor av små utslag upp över kroppen, samt feber och noll aptit (inte så konstigt då allt han åt kom upp igen). Men nu mår han äntligen lite bättre. Jobbigt när de är små och sjuka. Man kan ju inte förklara eller prata med varandra på samma sätt. Men vi härdade ut, tittade på TV hela helgen och bara tog det lugnt. Chris vabbade igår och gör det idag med, så får vi se om han är pigg nog för förskolan imorgon.
 
Jag är på fixarhumör och vill organisera och rensa och ordna. Så ikväll ska jag sätta mig med bokföring och få klart det. Jag ska ha fullkoll detta år det har jag bestämt mig för!
 
 

Förkyld

Hej! Här är det förkylningstider minsann, alla här hemma är hostiga, snoriga och dåsiga. Men ingen feber så vi kämpar på som vanligt. Jag har känt mig lite låg och nedstämd på senaste. Har haft en period med dålig sömn, jag är trött på vintern och en 18-månaders med stark vilja att göra just precis alltig själv. Längtar starkt efter sol och värme nu. Jaja, tiden går ju så fort så innan jag vet ordet av är det vår och sommar. "Dont wish your life away" sade Chris häromdagen, och det är ju sant. Men mörkret får gärna skynda undan, så att man åtminstone hinner gå en promenad på eftermiddagen efter jobbet. Jag gillar inte att gå ut i mörkret, särskilt med tanke på antalet vildsvin (och varg!) vi har haft i området denna vinter.
 
Ska försöka bli bättre på att komma utomhus på helgerna. Det är ju egentligen bara att se till att klä sig ordentligt så fryser man inte. Mitt mål under året är att vara utomhus mer. Man mår bra då. 
 
Men tills ljuset kommer får man gott stanna inne och pyssla istället! Gjorde klart så mycket jag kunde med bokföringen från 2016 igår, och det var skönt. Så nu ska jag bara packa ihop allt och lämna till redovisningskonsulten imorgon. Detta med bokföringen är mitt andra mål. Att INTE komma efter, eller prokrastinera att bokföra. Det ska göras på schema och skötas, så att det inte blir massa onödigt att ta hand om i slutet av året.
 
Snart är det februari...ja tiden går fort som sagt!
 

Galenskaperna

Åh ibland blir jag sådär jätte, jätteledsen över världen. Jag tappar mitt hopp om mänskligheten. Våldet, tortyren, makten, den icke existerande empatin, hatet.... Jag får en känsla av "vem är jag att glädjas åt helt onödiga skitsaker, när barn plågas?". Aldrig har jag varit så otroligt känslosam och påverkad av nyheter och elände som jag är nuförtiden.
 
Jag får en klump i magen, för jag vet att så många förövare går ostraffade. Människor kan göra vad de vill mot oskyldiga små barn, och inte bli straffade!
 
När jag drabbas av de här tankarna och känslorna finns det bara en sak som jag kan säga mig själv för att må lite bättre: Det är mitt ansvar att uppfostra mitt barn till att bli en empatisk, respektfull, pålitlig människa. En människa som vill hjälpa, inte stjälpa. En människa som likt mig själv blir illamående av nyheter om våldtäkter, mord och misshandel. Och det gör jag genom att vara glad, tacksam, reflekterande, empatisk och respektfull. 
 
Det är vi föräldrar som tar ansvar för nästa generation. Lär barnen kärlek och empati, genom att vara kärleksfulla och empatiska. Det är så vi kan komma framåt.