One step in the next direction

Jag känner en stark dragning återigen att minimera min tid framför skärmar. Telefon, dator, TV. Det tar upp för stor del av min tid som jag kan ägna åt saker som ger mig större glädje i livet. Som att busa med Noah, prata med Chris, umgås med vänner och familj. Vad är det jag kommer att uppskatta att jag gjort i mitt liv i slutändan? Stirrat på en skärm, eller upplevt glädje, kärlek och spontanitet? Delat sorg och ängslan, fått hålla en hand, fått ge en kram när den behövdes som mest? 
 
Min telefon ligger redan undanstoppad för det allra mesta när jag umgås med Noah. Men jag behöver lägga undan den även när jag ska umgås med mig själv och med andra vuxna. 
 
Igår gjorde jag 30 minuters yoga. Min kropp är så stel. Ikväll ska jag göra det igen. Jag behöver inte distraheras av media längre. Jag mår inte bra av det, psykiskt eller fysiskt. Jag vill leva mitt liv. Skapa minnen, göra värdefulla saker. Om det så bara är att krama mitt barn en extra gång, läsa en extra saga för honom. Vänta i 10 minuter till på att låta honom plaska i vattenpölen och skratta med honom för att det är så skojigt. Det är värdefullt för mig, och framförallt för honom...

Montessori

Åh, jag tänker mycket på Noah och hans miljö i hemmet och hur lite som är anpassatt till honom egentligen.
Bild från pinterest.com
 
Sådana här miljöer är ju helt underbara. Att barnet kan göra dagliga sysslor i hemmet och allt är i deras egen höjd. De behöver inte be om att få komma upp högt, fråga efter saker. Allt finns på sin plats och den platsen är i barnets storlek. 
 
Bild från thekavanaughreport.com 
 
Att göra såhär är ju montessoriinspirerat som ni säkert gissade. Jag är absolut inte helt montessori, men jag tycker att många av idéerna är riktigt bra. Att uppmuntra barnet att lära sig livskunskaper på egen hand tror jag är bra. Dels får de möjlighet att utveckla sina förmågor i lugn och ro, utan att hela tiden behöva en vuxens assistans, dels får de ökad självkänsla av att klara av det, eftersom det faktiskt är anpassat till deras nivå.
 
Detta är definitvt ett litet projekt för mig att bita tag i. Jag vill göra vårt hur lite mer barnvänligt.
 

En sjysst jul - 6 enkla sätt att bli medveten i jul

Julen närmar sig som alla vet och säkert känner av. Julklappshets, en ångest som kan skapas av oron för att inte ha tillräcklig ekonomi, eller kunna köpa vad som önskas/uppskattas eller att det ska vara "fint" nog. Jag tycker ju som det flesta att det är roligt att både ge och få presenter. Det är en fin gest att ge en gåva till någon man älskar, och man känner ju sig uppskattad när man får något i present. Jag tycker inte heller det är fel att köpa gåvor någon gång ibland (tex vid jul eller födelsedagar). Dock tycker jag det är hemskt när det blir som en materialistisk tävling om vem som får flest och bäst presenter. De som får lida på andra sidan är alla de som jobbar dag som natt för att producera alla nya grejer - och miljön som får "svälja" alla utsläpp från fabrikerna.
 
Vad kan man göra då? Ska man behöva ha dåligt samvete över att ge presenter?
 
Jag tror det går att fira jul med julklappar och ändå vara medveten som konsument. Här är mina tips:
1. Köp på second hand. Många saker har knappt blivit använda och är i väldigt fint skick. Snällare för miljön och för plånboken.
2. Köp ekologiska och/eller fairtrade produkter. Då vet du att grejerna har tillverkats med miljön och med sjyssta arbetsvillkor i åtanke.
3. Bestäm att alla köper ett begränsat antal gåvor. Till exempel att vi köper bara en klapp var till var och en.
4. Gör en gåvolåda tillsammans med barnen - som ni sedan skänker till en lokal välgörenhet.
5. Lägg en slant till välgörenhet och ge det som gåvobevis. En uppskattad gåva!
6. Köp ekologisk julmat och minska på köttet på julbordet. Välj ut dina favoriter (kanske julskinkan och sillen tex) och skippa det andra. Fyll på med vegetariska alternativ istället. Här finns många goda recept!
 
Djupa frågor det här - men ja, det jag vill säga är egentligen (som jag sagt i några år nu): julklappar är en fin grej, men jag vill inte att du köper julklappar till mig bara för att du "måste". Hittar du en present som du tror att jag vill ha - för all del köp den. Jag behöver inte en stor hög med klappar. Hittar du inget så skulle jag istället bli jätteglad om du skänkte pengar till Unicef/UNHCR/Rädda barnen/OXfam eller liknande i mitt namn. Det finns de som har blivit berövade på allt - hem, mat, familj. De behöver hjälp mer än vad jag behöver ännu en tröja. 
 
Julklappar - en fin grej som jag absolut inte tycker illa om. Men välj med omsorg. Köp etiskt producerade klappar, något som faktiskt kommer att uppskattas/användas eller skänk en slant till välgörenhet. Det är mina tips. Foto här.