Vintertid

Jag gillar inte vintertid. Det blir så mörkt så fort på eftermiddagen. Varför ska man överhuvudtaget behöva ändra klockan längre? Känns lite knäppt. Behåll sommartiden året runt är min röst!
 
Nåja, jag hade en fin helg i alla fall, till stor del! Jag och Abby var på halloweenfest i lördags, och jag älskar det faktum att jag numera aldrig dricker så mycket alkohol att jag mår dåligt dagen efter. Därför kunde jag knyta på mig skorna i går morse och gå ut och verkligen njuta av den fantastiska morgonen vi fick! Frost, solsken, sjörök, färgstarka träd. En magisk kombination! Tog en del bilder med kameran, men har inte hunnit redigera dem ännu. Det kommer.
 
Just nu sitter jag och gör upp veckans och månadens planer. Det blir lite pusslande nuförtiden - ännu mer nu när Chris inte får lov att lyfta Noah på grund av hans rygg. Så om jag vill iväg och träna måste jag göra det efter att Noah har gått och lagt sig. Det är intensivt just nu, med allt som jag vill hinna med. Livet är ju så, berg och dalar med hur mycket man har att göra, eller hur?
 

Autumn leaves

 
Igår när jag kom hem från jobbet gick jag och Noah ner till sjön. Jag fick cirka 5 minuter med sol och passade på att fota träden lite. Idag är det också soligt, men ganska blåsigt så det känns som om höstlöven snart ligger på marken allihop. Jag är ledig idag eftersom det är fredag och vi ska snart ner på stan en sväng. Chris ska till kiropraktorn och sedan kanske vi tar en lunch. 
 
Idag fyller Noah 15 månader, så tänkte skriva lite mer om hans utveckling senare idag!
 
Ser fram emot en mysig fredag, och hoppas ni också får det! 
 

hur det känns

Många frågar mig hur det känns att jobba igen, hur det känns att lämna på förskolan och hur det känns att vara borta så mycket från mitt barn.
 
Ja, hur känns det? Det är blandade känslor! Jag hade ju allra helst sett att Noah hade fått vara hemma ett tag till. Dels för anknytningen, dels för utvecklingen och dels för min egna skull. Inte kanske att just JAG skulle vara hemma, men att få känna mer kontroll över vad som händer i hans liv, hans dagar. Jag tycket att det är ganska jobbigt att inte veta om han får en kram när han behöver det, eller om han blir sedd alla gånger. Självklart har jag tilltro till personalen på förskolan, men jag vet ju också hur det är! De gör ett jättejobb med alla barnen, men det är ju ingen lätt uppgift att alltid finnas till för alla barn. 
 
Dock tycker jag att det är skönt att få komma ut i en sammanhang igen, att jobba, och att känna sig som en person med en annan roll än "mamma". 
 
Det som gör mig mest ledsen i det stora hela är mest att jag under 3 dagar i veckan (ibland fyra) endast få träffa min lilla kille i cirka 3 timmar totalt. En halvtimme på morgonen, och 2,5 timme på eftermiddag/kväll. Det är på tok för lite. Å andra sidan får jag 3 heldagar med honom mellan fredag och söndag. 
 
Sedan ser jag ju också att han tycker det är roligt på förskolan, men jag oroar mig ändå att han är där lite för mycket. Han är fortfarande så liten. Så ja, det är inte en helt lätt fråga att svara på! Om jag hade fått bestämma helt så hade jag nog sett att han var hemma i åtminstone 18-19 månader innan han började överhuvudtaget, och då bara i cirka 15 timmar i veckan. Men men, nu har vi inte den möjligheten tyvärr...